Einzeltreffer — DigiBib

Ever since the Penal Code was established in Sweden there has been uncertainties regarding how to try liability when a crime is committed during a state of temporary insanity. Does an unwritten rule of exception, which discharges from liability, exist? In a case named ‘Vanföreställningen’ the Supreme Court answered the question negative. The Supreme Court stated that the current legal position does not support an application of an unwritten rule to exempt a defendant who commits a crime during a state of temporary insanity. The Supreme Court argued that it could not answer the question differently without interfering with the legislator’s work. The Swedish regulation does not include rules regarding accountability. Accountability means the capacity to be responsible. A mental disorder is considered during the sentencing matter but there are no special rules to exempt the defendant from liability. Unless (or until) the legislator chooses to reform the Swedish system the question of liability needs to be settled by applying the regular rules about criminal intent. The defendant in ‘Vanföreställningen’ got a verdict of acquittal. According to the Supreme Court, he was not conscious enough to have committed his crime with intent. A sufficient level of consciousness is necessary to act intentionally and get convicted. The purpose of the thesis is to examine the consequences of ‘Vanföreställningen’ in the following adjudication. The purpose is also to critically analyze the legal position after ‘Vanföreställningen’ based on the principle of guilt. The principle of guilt means that only a person who has the power to control his actions should be held accountable for committing a crime. To determine how ‘Vanföreställningen’ has affected Swedish law I study court practice, legislative history and legal literature. Then I examine how ‘Vanföreställningen’ are interpreted and applied by the Swedish district courts. An empirical study of 31 district court verdicts is made. The r

Frågan om det i svensk rätt existerar en ansvarsbefriande, oskriven undantagsregel vid tillfällig sinnesförvirring har stått obesvarad sedan införandet av brottsbalken (1962:700) år 1965. I mars 2020 tog Högsta domstolen (HD) upp frågan till prövning. Målet benämns ’Vanföreställningen’ och utgör grunden för examensarbetet. I ’Vanföreställningen’ avvisade HD att det finns en oskriven undantagsregel. Det saknas tillräckligt stöd i rättsläget för att tillämpa undantagsregeln. HD menade att en ansvarsbefriande undantagsregel vid brott som begås under påverkan av tillfällig sinnesförvirring är tätt sammankopplad med frågan om ett eventuellt återinförande av tillräknelighetsläran. Ett sådant återinförande måste lagstiftaren besluta om. I samband med avvisandet av undantagsregeln hänsköt HD därför frågan om tillräknelighet till lagstiftaren. Vid brott som begås under påverkan av tillfällig sinnesförvirring får skuldfrågan tills vidare avgöras genom en vanlig uppsåtsprövning. Fokus för uppsåtsprövningen i dessa fall ligger på det i uppsåtsrekvisitet ingående medvetenhetskravet. Med anledning av det preciserade HD medvetenhetskravet i ’Vanföreställningen’. Den tilltalade i målet friades från ansvar eftersom han vid gärningstillfället inte uppfyllde kravet på medvetenhet. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka effekter ’Vanföreställningen’ fått i efterföljande rättstillämpning samt kritiskt granska rättsläget efter HD:s dom. Kritiken bottnar i skuldprincipen. Fokus för uppsatsen ligger på skuldprövningen i fall då en gärning begåtts under påverkan av en tillfällig sinnesförvirring. I uppsatsen utreder jag hur rättsläget avseende straffansvar vid tillfällig sinnesförvirring har förändrats genom ’Vanföreställningen’. Detta med hjälp av rättsdogmatisk metod. Därefter undersöker jag hur ’Vanföreställningen’ tolkas och tillämpas i efterföljande tingsrättspraxis. För att ta reda på det genomför jag en empirisk studie av tingsrättsavgöranden. I den empiriska studien görs en kvanti

Titel:	Ett förändrat rättsläge avseende straffansvar vid tillfällig sinnesförvirring - En analys av hur NJA 2020 s 169 påverkat efterföljande rättstillämpning
Link:	Zum Datensatz bei OAister, evt. Volltext
Veröffentlichung:	2021
Medientyp:	Elektronische Ressource
Schlagwort:	Index Terms: straffrätt tillfällig sinnesförvirring medvetenhetskravet tillräknelighet NJA 2020 s 169 Law and Political Science H3
Sonstiges:	Nachgewiesen in: OAIster Added Details: Blennskog, Malin Document Type: Electronic Resource Availability: Open access content. Open access content Note: application/pdf ; Swedish Contributing Source: LUND UNIV LIBR ; From OAIster®, provided by the OCLC Cooperative.

Klicken Sie ein Format an und speichern Sie dann die Daten oder geben Sie eine Empfänger-Adresse ein und lassen Sie sich per Email zusenden.

BibTeX Citavi, JabRef, u.a.
(Literaturverwaltung)

PDF kein Volltext!
(Merkzettel, Notizen)

RIS Endnote, Citavi u.a.
(Literaturverwaltung)

MODS
(XML zur Weiterverarbeitung)

oder

Wählen Sie das für Sie passende Zitationsformat und kopieren Sie es dann in die Zwischenablage, lassen es sich per Mail zusenden oder speichern es als PDF-Datei.

Gewünschter Zitations-Stil:

oder

Bitte prüfen Sie, ob die Zitation formal korrekt ist, bevor Sie sie in einer Arbeit verwenden. Benutzen Sie gegebenenfalls den "Exportieren"-Dialog, wenn Sie ein Literaturverwaltungsprogramm verwenden und die Zitat-Angaben selbst formatieren wollen.

Ett förändrat rättsläge avseende straffansvar vid tillfällig sinnesförvirring - En analys av hur NJA 2020 s 169 påverkat efterföljande rättstillämpning