Kolets återkomst : Koldioxidavskiljning och lagring i vetenskap och politik ; The return of Coal : Carbon dioxide capture and storage in science and politics

I denna avhandling studeras en ny teknik för att hantera växthuseffekten. Den nya tekniken heter koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och granskades av FN:s klimatpanel 2005 och tillskrevs då möjligheterna att stå för 15-55% av alla CO2-reducering fram till 2100 och detta till en 30% lägre kostnad än vad som annars vore möjligt. EU är en framträdande pådrivare av CCS och för fram att växthuseffekten inte kan hanteras utan att CCS implementeras skyndsamt. CCS beskrivs i dessa sammanhang som en hållbar teknik. CCS är emellertid förbunden med långtidslagring, en betydande teknisk komplexitet och tillämpas främst på kolkraftverk. Storskaliga satsningar på CCS kan medföra att kolanvändningen ökar. Syftet med avhandlingen är att analysera de vetenskapliga och politiska ansträngningarna att visa att CCS är en eftersträvansvärd teknik för att hantera växthuseffekten. Utifrån perspektivet ekologisk modernisering och genom granskning av studier av vetenskapliga rapporter, artiklar i massmedia, politiska dokument och intervjuer genomförs studien. Scenerier och prognoser har en central funktion för att kunna påvisa att CCS är en eftersträvansvärd teknik. I flera av dessa scenarier framställs en närmast linjär teknikutveckling och flera betydelsefulla problem och hinder bortses från. CCS framstår som en teknik med stor teknisk och ekonomisk potential och i massmedia beskrivs CCS ofta som oumbärlig. En mer nyanserad bild framträder vid intervjuer med CCS-experter då fler osäkerheter och hinder lyfts fram. Förståelsen för varför denna teknik för stöd av många starka aktörer blir även tydligare. Den dominerande beskrivningen av CCS egenskaper och inverkan på energisystemen ligger i linje med det som är utmärkande för den ekologiska modernisering och således även för det dominerande sättet att bedriva energi- och klimatpolitik idag. ; In this dissertation an emerging technology to manage climate change is studied. The technology is carbon dioxide capture and storage (CCS) and was reviewed by the IPCC in 2005. IPCC claims that CCS could contribute 15–55% to the cumulative mitigation effort worldwide until 2100 and reduce the costs of stabilizing CO2 concentrations by 30%. The EU promotes CCS and believes that climate change cannot be managed unless CCS is promptly implemented. In this context CCS is labelled as a sustainable technology. However CCS deals with long-term waste disposal, a significant technological complexity and is meant to be installed mainly in coal-fired power plants. Large scale implementation of CCS might lead to a rise in coal usage and concerns are raised this will impede the development of renewable energy. The aim of this dissertation is to analyze the scientific and political efforts to show that CCS is a rational and viable solution to the climate change problems. The study is conducted from the perspective of ecological modernization and is undertaken through a review of scientific reports, mass media articles, political documents and interviews. Scenarios and prognoses have a central position in making a future of large-scale CCS implementation plausible: through the scenarios, a linear development trend is visualized in which technological and scientific problems are assumed to be solved as CCS is implemented. CCS is described as a technology with substantial potential and is in the mass media often pictured as indispensable. A more nuanced picture appears when analyzing interviews with CCS-experts. The understanding of why this technology is supported by several influential actors is deepened. The dominating description of CCS and impact on the energy systems is compatible to the characteristics of ecological modernization and thus also to the predominating way of practising energy and climate politics today.