Ny utbildningshistorisk forskning II : Nio bidrag från Forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria

Som dess titel antyder, är denna bok en uppföljare. Som sådan delar den dess föregångares syfte. Där Ny utbildningshistorisk forskning (2008) avsåg att ge inblickar i aktuell forskning av doktorander finansierade eller associerade till den Nationella forskarskolan i utbildningshistoria (2005–2011), gör denna bok det motsvarande för Forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria (2020–2025). Där den föregående boken gav inblick i den forskning som producerades av den generation av forskare som inkluderar denna bokseries redaktörer, men också Stefan Rimm, Björn Norlin, David Sjögren och Johanna Ringarp, presenterar alltså denna bok en ny generation av forskare, från Andreas Westerberg och Victor F. Johansson i bokens första kapitel, till Sophie Winkler och Chelsea Rodriguez i dess två sista. Det finns säkerligen flera analyser att göra, om man jämför dessa två volymer. Vid sidan av den uppenbara internationaliseringen av den svenska utbildnings-historiska forskningen, finns både likheter och skillnader rörande ämnesval, metoder och teoretiska ramverk. Glädjande är dock att den tvärvetenskapliga karaktär som framhölls 2008, också är utmärkande för denna volym. ; Perspektiv på dagens skola: Forskarskola i tillämpad utbildningshistoria (PEDASK)